Jag vill tacka för mig, men skylla på TBas

MAATLÅÅÅÅDA

vi vet alla att bästa sättet att spara pengar (bortsett från att köpa mindre kläder) är att ha med sig matlåda!
Underbart! Man får det man vill ha.....bara lite degigare , kladdigare och aningen mindre aptiligt än dagen innan!
Men inget kan gå fel när det gäller grillad kyckling och ris :)

Efter 4h föreläsning sen kl 8:00 (!!!!!!!!!!!) tror jag inte att det är sant. Men jo, kl är 12 och jag ska få äta mat. jag springer ner till kisan (stället där vi snåla jävlar får gömma oss med vår medtagna mat medan de andra lyxar till det med takeaway från food court), slänger min 1000*10^20kg tunga väska på ett bord utan att riktigt bry mig om vem jag hamnar bredvid eller om någon snor det mest dyrbara jag har nu - vilket är 6st svin dyra läroböcker och en miniräknare som kan förbereda en månlandning med 3 knapptryck - och RUSAR mot micro palatset!

Ett rum som enligt rykte ska vara fyllt till brädden med microvågor som skulle göra Picasso steril (han fick trots allt barn vid 70 års ålder). Jag springer in i detta härliga rum och väljer snabbt ut en micro. Lika träffsäkert som det gör ont att slå lilltån i tröskeln väljer jag den enda micro som kan få mig att titta ner i backen och undra vem jag kommer vara om ett år - efter MaC, D, E - efter TBas...

På alla micro's sitter det remsor med texten "Inga metallföremål i micron!!". _Under står det även samma text med det valdra språket inom en parantes.... Men på min micro... ja, en bild säger mer om tusen ord.

Det var kul att känna er vänner, men det är nog dags att jag förbereder mig på ett liv med matematiska skämt och ett förhållande med boten anna eller linux eller något liknande..... tack TBas, tack.


KTH

cosinus och variabler i all sin ära!

Igår var det Pub kväll för alla elever på TBas i Kista. Spännande.
Vi kommer in i en lokal som består av vita väggar och bord utplacerade som på första discot i lågstadiet, medan de över ambitiösta högtalarna bokstavligen pumpar ut musik.
Sorlet och ekot av ljudvågor bestod av bl.a. Scooter, E-type, Marcoolio var säker med på ett hörn och (för att förgylla kvällen) Tunak.

Vi satt ute vid långbordet så länge det gick och disskuterade saker som alla studerande gör. Hur den omtalade kojugattrafiken (kommunaltraffiken) varit under dagen, om BengtÅke kommer bli stolt över vår egyptiska 3,4,5 pyramid av tomflaskor osv. Men likväl som edens lustgård och askungens balnatt varar inte allt bra för alltid.
Ute serveringen stänger och vi rör oss in mot ljudvågor utan dess like....

Jag undrade nyfiket hurvida det faktiskt var en person som gjort denna utomordentligt irriterande "playlist" eller om någon satt musik servern på "random" och helt eneklt haft - hittils - ett jävla oflyt...
Jag rörde mig mot baren gungandes till texter som faaaster haaarder SCOOOTER på högsta volym, sneglar runt bardisken och hör någon säga: snääälla, får jag önska nästa låt?

:|

Jag känner mig som om jag inte vet hurvida jag ska skratta eller gråta.
Bakom disken står en kille som har på sig en kåroverall och ansvarar för musikvalet och önskemålen. Jag drar snabbt slutsatsen att varenda låt som spelats ikväll har antingen han valt ut (säkerligen med stor omsorg och eftertanke) eller någon i deta här utrymmet önskat.....

Då jag ser mig omskring upptäcker jag dessutom dansen som nyss bara verkade ha smygstartat, märker hur den som en tornado har urartat och skapat ett kaos av människor i olika positioner och diverse högar på golvet. Hur folk utan gräns eller självinsikt kastar sig in i tappra spagat försök och halvhjätade och livsfarliga break dance uppträdanden. Anledningen till den plötsliga kaskaden av väl genomtänkt fylle dans är självklart: Macarena!!

Då jag står där vid baren och glor, inser jag att hon som serverar måste ha väntat minst 1 minut på att jag ska sluta glo och beställa som alla andra bredvid mig. Jag skulle beställa en staro (öl) men kastar ett öga över axeln och får syn på en tjej som går i brygga tvärs över det improviserade dansgolvet och ångrar GENAST min beställning: En stark KISTASLÄGGA, tack!

Nu har jag ett stort glas fyllt med 10cl sprit, toppat med en bacardi Breezer och kan inte låta bli att le mot tumulten på dansgolvet när jag med nöd och näppe  tar mig igenom det levande för att komma till mitt bord.

Trevligtt sällskap, god dricka och mat, samt oslagber underhållning av de tappra dansande är bara några av få saker som gjorde kvällen värd de 400kr jag spenderade på dryck och snabbmat.

Tack QMisk, för att även TBas fick en egen kväll!

RSS 2.0